måndag 2 augusti 2010

Håkan Lans drog en lans

Radioprogrammet Sommar förknippar jag med fina minnen. Under många år har intressanta röster kommit till tals. Ibland genom att berätta det oväntade, ibland sägandes väldigt mycket om den egna personen. Sommar tillsammans med Ring så spelar vi och Melodikrysset kan sägas ha en särställning.

Det skall dock erkännas att det blivit skralare med lyssnandet genom åren. Sommar har flyttats mellan kanalerna. Nu är det P1 som gäller. Och det är ju en kanal som ofta rattas in. Men så har jag med viss besvikelse lyssnat på några som inte motsvarat förväntningarna samtidigt som tablån kommit att bestå av fler och fler namn på för mig helt okända. Ärligt talat så har intresset svalnat under senare år. Därför är jag väldigt tacksam för att i lördags ha hamnat i bilen strax efter 13 och då kunna höra uppfinnaren Håkan Lans.

Han berättade utan märkvärdiga vändningar om sin livsresa. Från pappans pantbank i Gamla stan i Stockholm ut i vida världen där han med åren gjort sig känd för sina innovationer.

Temat för hans inlägg var dock inte allt han skapat och konstruerat utan glädjen i vetgirigheten och nöjet i att pröva. Håkan Lans berättade om barndomens Meccano och hur delarna skruvades ihop till allt större konstruktioner. Sedan byggdes en lådbil men som till skillnad från kamraternas inte bara kunde åka ned för backen utan även uppför tack vare en gammal motor. Sedan kom mopeden och senare byggdes en ubåt som klarade 110 meters djup. Med lugn röst förklarades att det är ganska enkelt att skruva ihop en ubåt. Nästan vem som helst kan göra det bara viljan finns.

Långt dessförinnan hade jag förstått att årets första Sommarprogram för egen del nog sammanföll med årets bästa! För den lågmälda men ändå intensiva hyllning till sökandet och vetgirigheten som Håkan Lans gav uttryck för var helt i min smak. Det är genom att våga och att vilja pröva som det går att nå utveckling. Sida vid sida med detta finns också alltid misslyckandet. Därför behövs en inkännande och sporrande omvärld som gör att den som tar initiativ vågar resa på sig, borsta bort dammet och gå vidare ifall det inte gått så bra. Nästa gång blir det bättre.

Han konstaterade också att 1800-talet var den tidsepok då utvecklingen tog de första stora skutt som sedan fortsatt in i vår tid. Varför, undrades det? Förklaringen tror jag står att finna i flera reformer som kom att ske ungefär samtidigt: Framväxten av en starkare rättsstat med självständiga domstolar, mer oberoende media, en bredare och växande medelklass som tog för sig och ekonomiska liberaliseringar samtidigt som samhällen hölls samman av gemensamma traditioner och värderingar. Det är faktorer som behövs!

Håkan Lans berättade om hur hans pappa ordnat ett sommarjobb så att han kunde spara ihop till sin första moped. Han arbetade och lärde sig. Fick pengarna och kunde förverkliga sin dröm. Ett antal år senare förstod han att pappan hade stått för lönen. Det var inte slantarna som var det viktiga utan känslan av att ha jobbat ihop till något. Det var ett tydligt budskap Håkan Lans sa sig uppskatta. Ett mycket bra budskap, tycker även jag. Något väl värt att dra en lans för.

Här går Sommarprogrammet att hitta:
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=2071&grupp=11908

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar