En del röster kan höras för att exporten helt borde förhindras. Ett sådant i grunden orealistiskt synsätt ger MP uttryck för i sitt partiprogram vilket onekligen borde försvåra ett rödgrönt regeringssamarbete. För egen del gläds jag åt att Schweiz, men även andra nationer, visat intresse för JAS Gripen. Och för någon dag sedan ställde sig Stortinget i Oslo bakom en ny storaffär av betydelse för Sverige. Märkligt nog rätt dåligt speglad i media. På Newsmill hade jag en text där jag försökte problematisera detta med export av försvarsmateriel i ljuset av den beställning BAE Systems Hägglunds nu fått:
”En total kostnadsram om 9 345 miljoner norska kronor föreslås. Till det kommer genomförandekostnader på 224 miljoner. För svenskt vidkommande är det hela mycket intressant då 5,8 miljarder (närmare sju miljarder svenska kronor) ska användas för direktanskaffning från BAE Systems Hägglunds.
Det handlar om att uppgradera befintliga 103 stridsfordon.
Ambitionen är vidare att förvärva ytterligare drygt 100 nya vagnar med olika
förmågor och användningsområden. Den norska försvarsmakten satsar på en
förstärkning och vidareutveckling av bataljonerna vid Troms respektive
Österdals garnisoner.
Det finns anledning att dra några slutsatser av denna rätt
omfattande affär som belysts förhållandevis bristfälligt i svenska media.
För det första hur det nordiska samarbetet stärks inom det
försvars- och säkerhetspolitiska området. Med Norge har tidigare utvecklats det
gemensamma artillerisystemet Archer som beräknas ha lett till lägre kostnader
med bortåt 400 miljoner kronor. Sverige agerade framgångsrikt med Norge och
Danmark under Libyenmissionen. Tillsammans med Finland finns vi på plats i
Afghanistan. I kommitténs skrivelse till Stortinget nämns det nordiska
samarbetet på materielsidan inom ramen för NORDEFCO.
Det är en glädjande utveckling att de nordiska länderna
kommer varandra närmare. Det handlar om delade system men också övningar och
utbildning. Av den anledningen borde det vara fullt rimligt att
statsministrarnas nyligen presenterade förslag om luftövervakning och
flygrondering av Island kan genomföras enkelt och otvunget på ett sätt som
redan för tre år sedan skissades i den rapport om fördjupat samarbete som togs
fram av Norges tidigare utrikesminister Thorvald Stoltenberg. Sverige har
dessutom i bred politisk enighet beslutat sig för att ännu en gång ta ansvar
för en Nordisk stridsgrupp att ställas till EUs förfogande, den här gången
under ena halvåret 2015.
För BAE Systems Hägglunds i Örnsköldsvik är det en stor
beställning. Det visar för det andra hur viktigt det är med öppenhet och modet
att söka kostnadseffektivitet oberoende av land. Nu valde Norge en svensk
lösning. Sverige föredrog något år tidigare en finsk lösning då
svenskutvecklade Alligator förkastades till förmån för att FMV förvärvade
finska Patria. En upphandling som överklagades och kritiserades. En del av de
invändningar som restes byggde på att inhemsk industri borde stödjas. Den
affären var värd 2,5 miljarder.
Vår förmåga att välja det bästa i förhållande till kostnad
och kvalitet oberoende av leverantör leder till förtroende när vi uppmanar
andra stater att göra på liknande sätt. Med tanke på den ekonomiska och
finansiella oro som råder i Europa är risken stor att ett antal länder använder
sina försvarsutgifter som ett slags budgetregulator. En konsekvens kan vara
större noggrannhet vid upphandlingar och ambitionen att gå utanför det egna
landet vid köp av försvarsmateriel för att på sätt hålla igen på utgifterna/…/
De krafter som ropar på begränsningar och ser exporten av
försvarsmateriel som ett problem kan knappast glädja sig åt det norska
Stortingets beslut i dag. Men för oss andra är det bra med den här affären. Den
har en nordisk dimension, den är helt i linje med svenska försvars- och
säkerhetspolitiska intressen och den stärker en bransch som direkt beräknas
sysselsätta 30 000 personer och indirekt 100 000."
Artikeln på Newsmill finns här i sin helhet:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar